Är Teams något att ha?

Min kommun valde för ungefär ett år sedan som pedagogisk plattform och informationskanal inom kommunens förvaltningar Office365 , dvs. Microsofts omfattande lösning för företag och offentlig verksamhet. Själv var jag ärligt skeptisk till hur det komplexa O365 skulle mottas i skolan. Många lärare på min arbetsplats hade viss kännedom om Googles motsvarande paketlösning, som företaget numera kallar GSuite, skoldelen tidigare GAFE, och några hade flitigt använt Googles tjänster i undervisningen. Ett kännetecken för Googles tjänster är enkelhet. Ett exempel på det är att den webbaserade ordbehandlaren Google Dokument innehåller ett begränsat antal finesser och valmöjligheter. Men enkelheten innebär förstås att funktioner man som lärare skulle önska kan saknas. En sådan är möjligheten att kunna kopiera ett dokument med kommentarer, eftersom kommentarerna då faller bort. Det gick inte för en tid sedan, och är det ändrat nu ber jag Google om överseende. Vara som det vill med detta, så är funktionerna i Google Dokument för de flesta användare i skolan säkert tillräckliga. Jag ansåg därför, när diskussionen med min skolas förvaltning och IT-avdelning pågick, att Googles enkelhet var att föredra framför ett större och mer obekant system. Vi fick Microsofts Office. Och jag som var van vid Google Drive skulle nu börja jobba i den nya digitala miljön. Om mina första intryck kan man läsa här.

Nu har snart en termin gått med O365 i skarpt läge för alla skolans anställda och elever. I det här inlägget och ett kommande tänker jag försöka beskriva mina erfarenheter så här långt av O365 ur ett pedagogiskt perspektiv.

I somras kom Microsoft med sitt för skolor anpassade samarbetsprogram Teams. Detta har under previewstadiet kallats Microsoft Classroom (men jag gissar att namnlikheten med Googles Classroom inte var till fylles) men numera alltså Teams. Allra först var det svårt för mig att skilja Teams från Grupper, som är en samarbetsyta inkluderad i Outlooks-epostfunktioner. Flera funktioner är likartade; t.ex. finns i bägge programmen en möjlighet att lagra filer i ett filbibliotek, tillgängliga för alla i teamet/gruppen. Precis som i Grupper kan organisationens anställda (och elever) skapa olika Teams för olika ändamål. Jag försökte i somras läsa den engelska informationen från Microsoft om skillnaderna mellan programmen, men först när jag började använda dem gick det bättre att förstå. Fortfarande ser jag inte riktigt behovet av Grupper när Teams finns. Kanske kan Grupper vara bra eftersom de finns tillgängliga i e-posten, kanske kan inte alla organisationer per automatik få bägge. Detta vet jag inte, men som pedagogiskt verktyg använder jag inte Grupper.

Teams ligger som ett eget program, valbart antingen från startsidan för O365 : Se nedan.

Eller från skrivbordsappen som laddas ner från Microsoft. När appen är öppen kan det se ut så här:

De färgglada rutorna är olika team och där ingår både lärargrupper och mina undervisningsgrupper. Till undervisningsgrupperna är  elever som ingår knutna via skolans administrativa lärplattform. Jag behöver inte själv lägga in elever, utan när en elev lämnar min undervisningsgrupp, t.ex. flyttar, så försvinner hen också från teamet. För mig har detta fungerat klockrent, men jag vet att en del kolleger har haft vissa bekymmer med grupper som tillfälligt fallit bort och likaså elever som försvunnit ur ett team. När en elev öppnar Teams ser det likadant ut som ovan: hen ser sina undervisningsgrupper, en mentorsgrupp/klassgrupp och eventuella andra team som hen ingår i. I den mörkblå vänstra menyn finns funktionerna i Teams: Aktivitet – som med en röd siffra visar hur många händelser jag har att titta på, Chatt – där jag kan nå alla i organisationen (där ingår självklart eleverna), Teamen, Möten – som finns inlagda samt Uppgifter – där jag som är lärare kan lägga in uppgifter eleverna ska lämna in, och där eleverna kan lämna in och hitta min feedback/resultat.

I varje team finns bredvid Allmänt under de tre prickarna ett antal valmöjligheter: här kan jag t.ex. följa en kanal om jag fill få aviseringar om att något hänt i teamet, vilket är en bra funktion. Jag kan också lägga till och ta bort medlemmar och hämta länk till kanalen. I den undre toppmenyn kan jag starta konversationer med hela teamet. Vill jag särskilt avisera en medlem kan jag tagga den med @. För att tala med enskilda är dock chatten bäst. Precis som på Messenger eller på Twitters direktmeddelande kan jag lägga till personer i en chatt och på det viset skapa en gruppchatt. Funktioner av detta slag är eleverna väl förtrogna med. Vad som kan vara knepigt är att få dem att ladda ner Teams till mobilerna, ställa in aviseringar och sedan använda det. Datorerna släpar de ju vanligen omkring dagtid men mobilen är förvisso smidigare. Ibland är det emellertid lite bra att slippa bli nådd…

Teams använder jag för två funktioner: chatten – för att nå elever och kolleger och Uppgifter – för examinationsuppgifter och prov. Via Teams kan jag sedan nå Klassanteckningsboken, alltså den anteckningsbok i OneNote som är knuten till varje undervisningsgrupp och varje elev. Klassanteckningsboken är ett lyft för undervisningen, så som jag vill bedriva den! Så här kan en sida i

elevernas klassanteckningsbok i SVASVA2 se ut:

Sidan ovan är hämtad från OneNote 2016-appen, som laddas ned till datorn. Jag  föredrar helt klart denna framför de två övriga versioner av OneNote som jag har tillgängliga via O365. Det tog ett tag innan jag förstod att det finns dels en webbaserad variant, dels två appar med olika utseende. Samma anteckningsbok kan alltså öppnas i någon av dessa tre. Som kontrast kan jag visa Online-versionen till en elevsida som är mer begränsad och har ett i mitt tycke tråkigare gränssnitt. När eleverna loggar in i OneNote via Teams ser sidan de kommer till ut ungefär så här. De kan i den mellangrå menylisten välja Öppna i OneNote.

 

Då ser samma sida i OneNote ut så här:

I den här versionen finns lite fler funktioner än i Online-varianten men färre än i OneNote2016. Låter detta förvirrat? Ja, det tyckte jag med först. Och det tycker eleverna med. Jag har visat att det finns två olika ikoner  för skrivbordsapparna, men det är ändå lite svårt att hålla isär. Det spelar dock inte någon större roll för eleverna. De behöver till att börja med inte så många fler funktioner än skivmöjligheter och infoga. Det är läraren som behöver fler. I del 2 av detta inlägg ska jag visa och försöka förklara hur jag använder Klassanteckningsboken, som vi i mina undervisningsgrupper kallar KAB. Jag tycker nämligen att OneNote är ett fantastiskt bra hjälpmedel i undervisningen! Så titta gärna in igen om någon dag!

(182)

Detta inlägg postades i IKT.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *