KAB, Klassanteckningsboken, OneNote…Kärt barn har många namn

I mitt förra inlägg berättade jag övergripande om Microsoft Teams, som i skolorganisationer kan fungera som en pedagogisk plattform. Jag har använt Teams i snart en termin. Hur Teams används kan säkert vara olika mellan lärare, men för mig är det ett kontaktställe och den plats där eleverna inlämnar sina examinationsuppgifter. Ibland hör jag sägas: ”Vi jobbar i Teams”. Det kan jag inte riktigt se hur man gör, frånsett konversationsmöjligheten. Det är i OneNote man kan jobba. Teams är en väg in i OneNote – dock inte den jag föredrar.

Jag ber alltid eleverna att gå in via sin skrivbordsapp, OneNote2016, som de har nedladdade i datorerna. Via Teams kan de inte öppna den. När de i Teams väljer Klassanteckningsboken (som är OneNote) hamnar de i appen OneNote, vars funktioner och layout delvis skiljer sig från OneNote2016. En del elever undrar hur de ska hitta rätta appen. Eftersom eleverna använder PC och Windows 10, så säger jag att de enklast väljer förstoringsglaset längst ner till vänster på skärmen och skriver ”one”. Då kommer bägge apparna upp och den väljer den som heter OneNote2016 och har denna ikon: Microsoft har en egen supportsida för detta med två olika OneNote.

I mina grupper har jag valt att själv lägga in allt material direkt i respektive elevs OneNote (vi kallar KlassAnteckningsBoken för KAB men det är OneNote). Jag vet att bl.a. Microsoft i sina utbildningsfilmer tycker att läraren ska lagra innehåll via det s.k. Innehållsbiblioteket. Därifrån kan eleverna sedan själva kopiera materialet och placera in det i OneNote. Jag gör inte på detta sätt än, främst p.g.a. min avsikt att minska inlärningströskeln för eleverna. När vi började med Klassanteckningsboken var allt nytt för dem och det mesta även för mig. Att lära ut det grundläggande, som att öppna rätt app, hitta i OneNote, etc. tog tid. Jag var (är?) ganska ensam om att aktivt använda OneNote på min skola, så eleverna fick bara öva på mina lektioner. När fler lärare börjar använda verktyget, blir det säkert lättare allt eftersom att kräva mer av eleverna. För det finns en viktig fördel med att ha material i Innehållsbiblioteket, nämligen att eleverna inte kan råka radera något där. I deras OneNote-anteckningsböcker har de full möjlighet att ändra, lägga till och ta bort. Inget sådant har dock hänt i mina undervisningsgrupper.

Hur gör jag då när jag jobbar?

När OneNote är tomt börjar jag med att lägga in några standardavsnitt och distribuera till alla elever. Jag brukar ta med Planering, Resurser och Reflektion för alla grupper. I Planering lägger jag in en Översiktsplanering för en längre period och en detaljerad Veckoplanering/elevgrupp. I den står exakt vad vi ska göra och eventuella läxor. Dessa läggs in som sidor under avsnittet Planering. Sedan fyller jag på med avsnitt som får namn efter de arbetsområden vi går igenom under läsåret. Alla elevgrupper i SVA brukar t.ex. få ett avsnitt om Litteratur och ett om Grammatik. I filmen nedan visar jag hur en ny sida enkelt kan distribueras till en eller flera elevgrupper.

Jag kan skriva i vilken anteckningsbok jag vill och under vilken flik som helst. När jag väljer Anteckningsbok för klassen kan jag välja exakt till vilka, en eller flera elever och/eller grupper, jag vill distribuera. Detta kan jag även göra från Innehållsbiblioteket.

Jag inleder alltid mina lektioner med att vi tittar på veckans och dagens planering. Det jag förr skrev på tavlan inför varje lektionspass, visar jag nu på skärm via projektorn. Syfte och mål skriver jag inte, men det kan vara ett förbättringsområde 🙂 På detta sätt får eleverna både muntlig och visuell information om lektionsinnehållet, och de kan läsa den var och närhelst de vill. På gymnasiet är SVA vanligen organiserat i två lektionspass á 80 minuter. Om vi ska börja lektion två den aktuella veckan brukar jag återkoppla till tidigare aktiviteter. Alla veckoplaneringarna finns lättillgängliga, och vi kan överblicka vad vi gjort med några knapptryckningar. Så här kan ett typiskt exempel se ut. Det är väldigt användbart att det går att länka från en sida till en annan i samma anteckningsbok. Jag brukar därför ofta göra en direkt länk från planeringen till en sida med ett dokument vi ska arbeta med.

 

Någon dag innan varje första lektion i veckan skriver jag in elevgruppens detaljplanering för veckan. Om jag blir sjuk eller av annat skäl kommer att vara borta, så finns allt eleverna ska göra lättillgängligt även för en eventuell vikarie. De allra flesta uppgifter som inte finns i den lärobok vi använder producerar jag själv. Eleverna behöver alltså vanligen inte hålla reda på lösa papper eller filer själva; de hittar det vi ska göra i OneNote. Om jag har kortare skönlitterära verk de ska läsa, som dikter eller noveller, skannar jag oftast in texten till anteckningsboken. För det använder jag oftast min mobiltelefon eller min privata skanner hemma. Om vi arbetar med pdf-filer, brukar jag via Word 2016 fina konverteringsfunktion lägga in filerna som Word-dokoment, eftersom de då går att arbeta i. Med denna utmärkta funktion direkt i Word behöverjag inte längre använda webbaserade gratisprogram för att fixa till eller göra en pdf skrivbar. Man kan förstås skriva ut materialet i OneNote om man vill.

Materialet i OneNote kan i sin helhet delas med andra. När man delar kan man välja om mottagaren ska kunna läsa eller läsa och redigera. Jag kan tänka mig att detta är användbart för lite yngre elever, vars föräldrar vill ha koll på barnens studier. OneNote medger alltså väldigt god insyn för vårdnadshavare om läraren så önskar. Vill läraren dela med t.ex. en mentorskollega går det också lätt som en plätt.

I OneNote kan jag infoga det mesta. Alla filmer som finns på t.ex. Youtube och Vimeo kan bäddas in direkt med sin URL-länk; inbäddningskod fungerar däremot inte. För t.ex. en del av UR:s filmer är det synd att kodinbäddning saknas eftersom länk då måste användas. Nåja, att klicka på en länk är ju inte jobbigt. Det är mest estetiskt som länk är tråkigt. Av samma anledning infogar jag oftast Utskriftsbild i stället för Bifogad fil. Dessutom ser eleverna direkt innehållet utan att behöva öppna. Det måste de dock göra om de ska spara eller på annat sätt använda filen.

En infogad utskriftsbild på en sida kan se ut så här:

Självklart kan bilder, tabeller och grafer också infogas. Det går även att spela in ljud och video direkt i OneNote. Ljudinspelning har jag t.ex. använt till uttalsinstruktion till SVA-elever. Jag tan tänka mig att ljud också är bra som extra anpassning till vissa elever.

Jag har privat en PC med digital penna. Jag kan med den göra manuella anteckningar och ge feedback till eleverna. Jag väldigt förtjust i den funktionen. Det kan se ut så här:

 

Pennan är kul och användbar. Tyvärr, håller inte arbetsgivaren med PC med penna vilket gör att jag hänvisas till hemarbete, om den ska anvädas.

I OneNote, liksom i Microsofts övriga nyttoprogram, finns väldigt många funktioner. Beroende på vilken version av ett program (online eller skrivbordsapp) får man olika möjlighetet. Många verktyg och funktioner är överkurs för många. Andra väldigt användbara för vissa. Det som gör att jag trots min gamla förkärlek för GAFE ändå ser potentialen med Microsofts verktyg är den stora flexibiliteten.  För att lära sig det mest användbara behöver man träna och jobba i skarpt läge med eleverna. Om en hel organisation gör det, sker naturligtvis samordningsvinster. Eleverna blir mer vana och kan hjälpa mindre skickliga kamrater och lärare. Att som lärare vara fylld av prestige när digitala system ska implementeras är rätt lönlöst. Att implementeringen däremot tar tid är dock viktigt för bl.a. skolledare att förhålla sig till. Hur det kan göras är emellertid ämne för en annan bloggtext. Kanske kommer den, kanske inte, men jag har många synpunkter och idéer…

(310)

Detta inlägg postades i IKT.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *