När hundarna kommer SVASVA2 -del 2

I mitt förra inlägg beskrev jag mitt upplägg för undervisningen under höstterminen 2017 i SVASVA2 med betoning på skönlitteraturen. Min undervisning utgår från läsning i de allra flesta fall. För mig är det naturligt i SVA precis som i svenska. Litteraturen kan utgöra utmärkta insteg för såväl tal som skrift och t o m språklig analys, vilket finns med i planerna för slutet av vårterminen 2018. När jag väljer skönlitteratur är det mycket medvetet. Jag låter mig inte styras av vilka klassuppsättningar skolan har i förrådet, utan tack vare att jag har få elever är det möjligt för mig att göra bokinköp. Jag läser alltid många romaner innan jag fattar beslut. Att jag själv har en klar målsättning med bokläsningen i skolan är grunden för lyckosamt resultat. Jag har tack vare lång erfarenhet lärt mig att se vad som kan passa olika elevgrupper, och för det mesta blir valet uppskattat. En bok jag läst för något år sedan läser jag alltid om. Det är för mig nödvändigt att ha allt i boken mycket aktuellt. Att förbereda litteraturläsning med SVA-elever är emellertid nytt för mig, och här spelar även de kulturella referenserna in på ett annat sätt än för svenskfödda elever. Jag känner mig därför inte så säker på att valen jag gör blir bra.

Elever i SVASVA2 läser.

När hundarna kommer (Schiefauer, 2015) blev därför litet av ett experiment. Hur skulle eleverna uppfatta boken? Vad skulle de tycka och tänka om de svenskfödda ungdomarnas och deras föräldrars relationer? Vad kulle de ha för tankar om det främlingsfientliga motivet i romanen? Frågorna var många. Jag såg bokens handling som en utmaning, men hoppades att eleverna skulle finna våra kommande samtal om den intressanta och givande. Mina elever har relativt kort tid i Sverige bakom sig; någon har bott här 5-6 år, men de flesta är nyanlända per definition (färre än fyra år i Sverige) och ingen är född i Sverige. De flesta är också ett eller ett par år äldre än sina svenskfödda klasskamrater. De kommer från olika bakgrunder och nationaliteterna är många. Jag hoppades på att deras gemensamma men också olika erfarenheter och referenser kunde skapa intressant spännvidd i boksamtalen.

Arbetet med romanen inledde jag med högläsning efter att vi först tittat på omslaget och resonerat lite om vad för slags bok vi kunde förvänta oss. Den korta baksidestexten läste vi och den uppfattades som intressant. Jag läste ca 20 sidor högt, så att alla tre huvudpersonerna, Isak, Anton och Ester, blivit introducerade. Det är en tacksam inledning att högläsa. De två bröderna sitter i ett avsnitt och diskuterar vilka filmer de ska se tillsammans, och dialogen är naturlig och trevlig att högläsa. En uppmärksam elev upptäcker redan då att boken inte utspelas i nutid, eftersom filmerna helt tydligt inte finns på en dator/Netflix/HBO eller dylikt medium.

Eleverna fick sedan i läxa att läsa fram till sidan 145. Det är precis efter mordet. Schiefauer berättar inte om själva mordet, och jag har hört av andra lärare att läsovana kan missa vad som hänt. Jag ville därför att vi skulle ha händelsen som inte beskrivs aktuell vid vårt första boksamtal. Det visade sig dock att eleverna utan svårighet förstått händelseförloppet.

Vid boksamtalen deltar alla elever i gruppen. Jag har detta läsår nämligen så små undervisningsgrupper att detta är görligt. Vi hade två boksamtal kring När hundarna kommer: ett efter de första 145 sidorna och det andra när boken var utläst. Varje samtal tar ca 80 minuter vilket betyder ett lektionspass. Som underlag till samtalen använde jag dels material från lärarmaterialet Känn på litteraturen, del 4, av Markstedt och Sandberg (2018) vilket rekommenderas, dels egna frågor till det andra samtalet. Eleverna uppmanades att förbereda sig för samtal men de behövde inte skriva ner svar eller åsikter. Med detta kan man naturligtvis göra på olika sätt. Jag hade planerat essäskrivande utifrån romanen redan under vårt arbete med Kung Oidipus, så därför ansåg jag att skrivande också kring frågorna skulle bli för mycket arbete för eleverna. Vid lektionsstart, före det första samtalet, fick eleverna i uppgift att en kort stund förbereda en av frågorna och särskilt ta ansvar för samtalet om den. Jag gjorde så med baktanken att alla elevers röster skulle höras. Frågorna följer vi verkligen inte slaviskt på något sätt. Samtalen tar sina egna vägar utifrån vad vi finner särskilt intressant. Jag tror dock att färdiga frågor kan hjälpa elever som är ovana vid samtal om litteratur, eftersom det ger möjlighet till förberedelser. Inte heller jag själv har något manus till samtalen. Jag vet förstås vad jag inte vill missa att fokusera på, men jag vill styra riktningen på samtalen minimalt. Sedan erkänner jag att mitt eget intresse och engagemang gör att jag har svårt att lägga band på mig, och att jag ställer många kompletterande frågor. Förhoppningen är att eleverna med tiden själva blir säkrare på att ställa frågor till kamraterna.

Samtalen blev mycket lyckade! Vi kom främst att diskutera ungdomarnas kärleksförhållande och deras relationer till föräldrarna. Om detta hade eleverna många åsikter, och vi talade mycket om skillnader i uppfostran utifrån kultur och religion, men även kön. En ganska allmän uppfattning var att svenskfödda ungdomar tidigt i livet lever vuxenliv vad gäller sexuella relationer. Att inte göra sina föräldrar till viljes och bryta mot regler menade mina elever var tämligen otänkbart. En spännande tanke som kom upp var att svenska ungdomar faktiskt vanligen växer upp till bra människor trots att föräldrarna är fria i sin uppfostran. Trots elevernas olika kulturer och religioner var de eniga om att stora skillnader finns i sätten att leva, även om de numera bor i Sverige, precis som ungdomarna i boken. Eleverna tyckte alltså att När hundarna kommer var en väldigt ”svensk” roman, men det gjorde den inte ointressant, tvärtom.

När hundarna kommer (Schifauer, 2015)

Vi arbetar nu med den skriftliga uppföljningen av romanen. Som jag nämnde tidigare är målsättningen att eleverna ska producera en essä med ledning av de skrivuppgifter som finns i Känn på litteraturen, del 4. Jag har kompletterat skrivuppgifterna med krav på minst en källa i essän, för att stärka och fördjupa resonemanget. Detta blir vår första utredande text. Som underlag och stöttning har jag visat Björn Westerströms trevliga och informativa film om essäskrivning. Vikten av mönstertexter ska vi inte glömma, och det är här som Oidipus kommer in igen. För ett antal år sedan när vi i SVESVE2 arbetade med pjäsen Kung Oidipus följdes det upp med essäskrivning. Jag använde några essäuppgifter, som jag inspirerats av från någon av de amerikanska webbplatserna om litteratur (t.ex. Sparknotes.com). Det föll väl ut, och en av dessa essäer (om Kung Oidipus hamartia) blev så högkvalitativ att jag har använt den som mönstertext och elevexempel flera gånger. Jag har min f.d. elevs tillåtelse att använda essän. Jag högläste texten för mina andraspråkselever och gick sedan igenom den detaljerat, dekonstruerade den, så att eleverna kunde se hur den var uppbyggd. Elevernas förförståelse av och om dramat var viktig, eftersom texten är komplex. Eleverna har den tillgänglig i OneNote. Veckan innan vi gick på sportlov arbetade vi med kamratrespons på de inledningar till essäer eleverna skrivit. Det är en del i att träna användning av digitala verktyg, för jag följer de nya kursplanerna redan i år. Efter lovet får jag ta dela av resultatet! Det ser jag med spänning fram emot!

(För eventuellt intresserade lärare kan jag dela elevtexten om Oidipus hamartia. Kontakta mig då via kontaktformuläret eller via DM på Twitter.)

(300)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.