Kvinnoliv i världen, del 1

#Metoo-rörelsen och den massmediala uppmärksamheten omkring den och kvinnors situation i arbetslivet utifrån ett könsrollsperspektiv, gjorde mig medveten om strukturer i samhället som jag både varit alltför okunnig om och inte heller tillräckligt konkret belyst i min undervisning. Det här tvådelade inläggets fokus blir en didaktisk beskrivning av hur jag och mina elever i SVASVA2 under andra delen av vårterminen arbetat med dels demokratiuppdraget i läroplanen, dels med skönlitterärt läsande och läsning av andra texter. Jag kommer att berätta om ett arbetsområde som jag kallat Kvinnoliv i världen, om hur jag övergripande planerat det, ge exempel på uppgifter och mina tankar kring resultatet.

Min första utgångspunkt för planeringen av undervisningen var några av formuleringarna i LGY11 avseende jämställdhet mellan kvinnor och män. I kapitel 1 står att läsa:

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

Läroplanen föreskriver även att alla i skolan ska:

• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen,

• i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land,

• aktivt främja likabehandling av individer och grupper

Jag har elever med utländsk bakgrund, de flesta från Afrika och Asien, och jag tog därför fasta på att arbetsområdet skulle belysa såväl kvinnoliv i väst som i utvecklingsländer, där kvinnors livssituation kan se mycket annorlunda ut än i Sverige. Jag ville att eleverna skulle få ta del av fakta i form av aktuella artiklar, filmer och aktuell statistik. För mig som är en svensklärare med stort litteraturintresse ansåg jag det viktigt att läsningen av en roman skulle löpa tvärs igenom arbetsområdet. Och faktiskt: det var min egen läsning under jullovet av romanen Flätan (Colombani, 2017) som gav mig idén till arbetsområdet. Jag insåg att jag i detta arbete skulle kunna få in flera punkter ur CI för SVA2, och till detta knutna kunskapskrav. För att inte tynga framställningen med fler citat ur läroplanen vill jag sammanfatta det med att säga: I arbetsområdet kom att ingå läsning av skönlitteratur och andra texter, samtal och diskussioner om det lästa och utredande skrivande med utgångspunkt i källmaterial.

Romanen vi skulle läsa spikade jag alltså först, och det inre tankearbetet om hur jag skulle få ihop mina tankar till god undervisning påbörjade jag redan under jullovet på solstolen i Thailand. Ni som är lärare vet hur det är: idéer till undervisning kommer närhelst. Jag har tagit för vana att anteckna dem där och då. Kanske kan man likna lärarens initiala planeringsstadium vid författarens sätt att samla idéer och intryck till en kommande text. Flätan valdes p.g.a. sitt innehåll mer än bokens litterära kvaliteter. Boken, som handlar om tre kvinnors liv i tre olika världsdelar, tilltalade mig främst som potentiellt engagerande källa till diskussioner om jämställdhet i världen, men det relativt tunna formatet (drygt 200 sidor) fällde avgörandet. Mina andraspråkselever läser mycket, de är vana läsare i åk 2, men då vi redan läst tre verk under läsåret ville jag underlätta lite för dem genom att välja en ganska tunn roman som avslutande bok. Jag planerade ju därutöver helklassläsning av tidningsartiklar på temat.

Artiklarna googlade jag fram. Jag använde också Artikelsök som är en bibliotekstjänst. När jag surfar runt på nätet på jakt efter bra undervisningsmaterial använder jag numera OneNotes tillägg till webbläsarna, Clip to OneNote, som är ett smidigt sätt att spara artiklar, foton, anteckningar m.m. Jag fann att vid sökning ur ett jämställdhetsperspektiv är sorgliga och fasansfulla artiklar om kvinnor i Indien lätta att finna. Min pedagogiska intention var att täcka flera världsdelar och olika aspekter på kvinnors livssituation, och jag ville inte ensidigt stigmatisera utvecklingsländer som Indien och Afghanistan genom ett ensidigt källurval. Självfallet var motsatsen heller inte målet. I svenska klassrum i dag finns elever från kulturer där t.ex. kvinnlig könsstympning förekommer, ja t.o.m. är generell norm. Detta ska vi varken blunda för eller relativisera. Min tanke var dock att lyfta olika frågor om jämställdhet, och i olika världsdelar är fokus förstås olika.

Det kom att bli fyra artiklar som vi bearbetade i helklassundervisning.  Jag använde också statistik från FN för att spegla kvinnors liv och förutsättningar, t.ex. beträffande skolgång, yrkesarbete, giftermål vid låg ålder, våld mot kvinnor, könsstympning, etc. Jag samlade diagram och grafer i en s.k. Sway (en typ av presentationsverktyg likt Powerpoint), och vi diskuterade vilken information dessa texter gav oss. Det blev ett bra sätt att på ett naturligt sätt arbeta med andra slags texter än de vi vanligtvis läser i SVA.

Gå till denna Sway

Därtill visade jag två dokumentärfilmer, bägge från SVT, Korrespondenterna om Kvinnor och makt och Världens modigaste flickor, en kanadensisk dokumentär om könsstympning i Tanzania. Bägge går fortfarande att se på SVTPlay men den senare visas bara en månad till. P.g.a. dess kvalitet och stora användbarhet i många skolämnen hoppas jag att den blir tillgänglig för skolan t.ex. via UR.

En av artiklarna Dokument: Metoo kan påverka – även om det inte blir en valfråga(en artikel ur DN 2018-01-01, som dessvärre kan vara låst) kom vi att intensivstudera. Vi startade med ett gemensamt samtal i klassrummet om textens innehåll. Avsikten att avsluta Kvinnoliv i världen med en utredande text, ett PM, gjorde att jag valde att introducera en stödmall för hur man skriver ett textstycke som uppgift till denna krävande artikel. Artikeltexten är lång och innehållet till stora delar nytt för eleverna. En DN-artikel som denna är multimodal. Att den utöver bilder och länkar också inkluderar en kort sammanfattande film om #metoo var en fördel för förståelsen. Stödmallen är en enkel plan för systemet med kärnmening och utvecklande exempel och fakta. Jag gjorde dock ännu en stödmall just för denna specifika text, där jag fyllt i kärnmeningar och källhänvisning. Den använde vi för att referera hela artikeln, och eleverna skrev en gemensam text. På storbildsskärm i klassrummet redigerade vi det första utkastet till en sammanhängande helhet. Om du vill läsa elevtexten så finner du den här. Om man vill kan man säga att detta var del tre i cirkelmodellen (skriva gemensamt). Jag fann att detta var ett utmärkt sätt att lära ut referatskrivning! Jag har aldrig tidigare praktiserat den här varianten, men eftersom det fungerade så bra på en lång och tämligen komplex text, bör det vara ett bra arbetssätt generellt.

De tre andra texterna var på ett och samma deltema om en aktuell jämställdhetsfråga, nämligen de sjuka skönhetsidealen som präglar det nutida samhället. Jag valde en text om amerikanska skönhetstävlingar för barn, en annan om ryska kvinnors skönhetsoperationer och till sist en om hudblekning i Afrika. I del 2 (som jag publicerar ganska snart) ska jag berätta om hur vi arbetade med dessa. Jag ska också koncentrera texten kring boksamtalet och skrivuppgiften som avslutade alltsammans. Läs gärna det också!

(213)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Lär sig hur dina kommentardata behandlas.