Kvinnoliv i världen, del 2

I det förra inlägget beskrev jag syftet och planeringen av temat Kvinnoliv i världen. Jag tog också upp hur vi arbetade med en längre dagstidningsartikel om #Metoo.  De övriga artiklarna i arbetsområdet, som alla tre handlade om skönhetsideal i samtiden, bearbetade vi på ett annat sätt. Jag har kommit att uppskatta Venn-diagram i undervisningen, eftersom de är så användbara för jämförelser. Min grupp i SVASVA2 består huvudsakligen av elever från NA och TE, och de har dessutom kommit i kontakt med Venn-diagram i matematiken. Den här gången använde jag ett Venn-diagram för att eleverna skulle se likheter och skillnader mellan de tre artiklarna på samma tema.

Jag gjorde i ordning en diskussionsuppgift att utgå ifrån efter läsningen av artiklarna. Eleverna läste dem tyst i klassrummet. De tre artiklarna är betydligt kortare och enklare än artikeln om #metoo. Jag utgick från att diskussionen om innehållet skulle hjälpa dem att reda ut eventuella svårigheter eller oklarheter. Eftersom jag har få elever i mina grupper kan jag själv delta i de flesta samtal och diskussioner. Det visade sig fungera bra att utgå från de förberedda frågorna för att få tydligare grepp på innehållet i texterna. Vi sammanställde sedan Venn-diagrammen tillsammans med likheter och skillnader mellan artiklarna avseende skönhetsnormer och konsekvenser därav för kvinnor. Jag gillar verkligen Venn-jämförelserna, därför att det blir ett visuellt stöd för tankarna, ett sätt att överskådligt sortera. Eftersom vi hade tre artiklar använde vi förstås ett tredelat diagram. Det vanliga med två cirklar kan vara bra att börja med om eleverna inte testat förut.

By Elecbullet [Public domain], via Wikimedia Commons

När vi kommit ungefär så här långt blev det dags att presentera skrivuppgiften. Eleverna visste förstås att vi skulle skriva som en del av tema-arbetet men inte vilken texttyp. Min idé redan i det tidiga planeringsstadiet var att vi gemensamt skulle läsa boken Flätan och att också den skulle ingå i PM-skrivande utifrån en given frågeställning. Artiklarna och filmerna var tänkta som valbart stoff för den PM-uppgift jag konstruerade. Detta skulle bli deras första PM; min förhoppning var att vi därmed skulle ha testat formellt skrivande, redan före höstterminen i årskurs tre. Jag hoppades på att få texter att utgå i från i undervisningen, inte några perfekta alster. Som alla vet, som bedömt NP i SV3/SVA3, så är PM knappast lätt för några gymnasieelever, och mycket svårt för ganska många. Jag ville därför starta tidigt för att om möjligt reducera antalet övningar i PM-skrivande i SVASVA3 till förmån för litteraturläsning.

Så blev det dags för boksamtal om Flätan. Vi använder vanligen 80 minuter till dem, och det blir sällan tid över. Elevantalet brukar vara 5-6 per grupp. Jag deltar alltid själv aktivt, och som jag skrev kan jag göra det tack vare små elevgrupper. Jag brukar låta eleverna fokusera på olika saker vid samtalen för att ha chansen att fördjupa samtalet. Ibland har vi två samtal, ett efter ungefär halva boken, men denna gång fick jag av tidsbrist nöja mig med ett. Den här gången valde jag att låta eleverna förbereda ett Venn-diagram med koncentration på de tre kvinnornas arbeten och en personkaraktärisering av valfri kvinna utifrån en schematisk modell. Eftersom kvinnornas arbetsliv får stor plats i romanen, kom våra diskussioner att inrikta sig kring detta. Bland många saker som kom upp samtalade vi länge om huruvida vi uppfattade boken som feministisk eller som en beskrivning utifrån olika klassperspektiv. Vi diskuterade också om den cancersjuka karriärkvinnan Sarahs val att dölja sin sjukdom för advokatbyråns medarbetare berodde på att hon var kvinna, och om en man skulle gjort likadant i samma situation. Jag behöver säkert inte förklara att vi hade väldigt spännande och engagerade samtal! En viktig skrivning i syftestexten i ämnesplanen för SVA tycker jag att detta arbetsområde väl har uppfyllt:

I undervisningen ska eleverna få rikligt med tillfällen att möta, producera och analysera muntligt och skriftligt språk. Skönlitteratur, texter av olika slag, film och andra medier ska användas som källa till insikter om andras erfarenheter, tankar och föreställningsvärldar, och för att ge eleverna en möjlighet att utveckla ett varierat och nyanserat språk. Innehållet ska väljas så att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper tas till vara.

PM-skrivande ges nog i många lärares planering stor plats i det begränsade utrymme som kurstiden medger i årskurs tre, eftersom NP testar just denna texttyp. I NP i SV3/SVA3 används ett texthäfte med varierade sakprosatexter, men inga skönlitterära genrer finns representerade. Då syftet med NP är att testa vetenskapligt skrivande är detta förstås förståeligt, men jag ville i min PM-uppgift att eleverna skulle få möjlighet att använda romanen som källa. De var ju väl förtrogna med den efter vårt boksamtal. I efterhand är jag inte så säker på att det var ett bra val. Det är svårt att reducera handlingen och de skönlitterära verkningsmedlen i en roman till att besvara en frågeställning i en utredande text. Dessutom är det svårt för den ovane att förhålla sig objektiv till en fiktiv skönlitterär text; det generaliserande förhållningssättet som behövs, för att inte fastna i ovidkommande detaljer, är en färdighet som tränas upp och kräver mycket läsning. Jag ska därför inte ta med romanen i PM-skrivandet nästa gång. För mig bekräftar några elevers svårigheter att förhålla sig sakliga till boken också att de PM-uppgifter som NP erbjuder och de kunskaper och färdigheter NP testar, är svåra att med samma krav på kvalitet konstruera för den enskilde läraren.

Hur kan jag då sammanfatta resultatet av arbetet med Kvinnoliv i världen? Elevutvärderingen är inte klar,

By רונאלדיניו המלך [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], from Wikimedia Commons

men själv är jag så pass nöjd med arbetsområdets upplägg att jag gärna upprepar det ett annat läsår, med undantaget då att slopa romanen som källmaterial i PM-uppgiften. Däremot fungerar den utmärkt som diskussionsunderlag. Att tala om och verka för kvinnors lika rättigheter torde dessvärre fortsatt behövas i alla samhällen på jorden. Det, om något, har vi lärt oss av detta tema-arbete.

(91)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.