Språk och makt

I SVASVA3 finns ett CI (med motsvarande kunskapskrav) forumulerat så här:


Språklig variation och språkanvändning, med tonvikt på hur kön, social bakgrund och kulturell tillhörighet påverkar människors sätt att tala och skriva och hur språket kan användas för att uttrycka maktförhållanden. Skillnader mellan majoritetssamhällets och minoriteternas språkbruk.

Det här inlägget kommer att handla om vinterns arbete med ovanstående CI.

Jag har inte haft kursen SVASVA3 mer än en gång förut, och då tyckte jag inte att jag lyckades särskilt bra med att undervisa och examinera området språk och makt. Detta läsår har jag en mycket engagerad och receptiv åk 3-grupp i SVA. Eleverna är få och nästan alla har bara några år i Sverige bakom sig. Jag har till min – och deras, åtminstone har flera sagt det – stora glädje kunna iaktta en påtaglig utveckling avseende språklig förmåga hos dem alla sedan första läsåret. Min förhoppning är att få sätta flera höga betyg i vår, och den kommer rimligtvis att infrias.

I SVASVA 3 skrivs ett nationellt prov som är likadant som det förstaspråkseleverna har, om än det bedöms något olika. Alla svensk- och SVA-lärare på gymnasiet vet att detta är en tuff kurs att klara, och det de flesta elever som misslyckas fallerar på är det vetenskapliga skrivandet, som just testas i det skriftliga NP. Förutom oklanderliga referat ska eleverna visa prov på god källhantering, inklusive fungerande formalia som citat, och kraven på den språkliga nivån är höga: grundkraven är ett formellt skriftspråk utan talspråkliga inslag med god meningsbyggnad och disposition.

Att undervisa om vetenskapligt skrivande (så att eleverna lyckas på NP) är primärt i kursen. Den typ av genomarbetade uppgifter som just NP erbjuder är svår att motsvara för enskilda lärare. Det är således ganska krävande för läraren att åstadkomma uppgifter som i bedömningen av kursen kan ersätta ett misslyckat NP. Däremot är det givetvis fullt möjligt att på olika sätt träna formellt skrivande. Frågan är bara – som i all undervisning – hur gör man det bäst i den specifika grupp elever man har?

Själv börjar jag arbetet i åk 2, men redan i åk 1 ska eleverna klara enkel källhänvisning och rimlig disposition med styckeindelning. Så har jag gjort alltsedan jag började jobba på gymnasiet (1995): jag kan säga att jag har ett slags plan för skrivutvecklingen. Någon reell utredande text skriver vi dock inte före åk 2. Trots att bägge svenskämnena fått mer tid i Gy11 än tidigare läroplan behövs verkligen tiden. Kraven har också ökat liksom det språkliga innehållet i kursplanerna (på bekostnad av litteraturstudier). Förra läsåret skrev jag om den här elevgruppens arbete med temat Kvinnoliv i världen, som du kan läsa om här. Examinationsuppgift då var ett första PM. Detta läsår var det dags att gå längre och ställa högre krav.

Vi började temat Språk och makt med att läsa och bearbeta flera artiklar på temat som jag samlat ihop genom idogt googlande. Vi diskuterade, men eleverna fick också skriva svar på analytiskt inriktade frågor där slutsatser av läsning av hela texten blev nödvändiga, men även att koppla samman egna förkunskaper med det lästa. Därefter pratade vi om svaren. En artikel var En lektion om språk och makt av Karin Elfving och en annan på samma tema men med annan inriktning var Vilken makt har ditt språk av Björn Melander. Övriga artiklar vi läste bistår jag gärna med om någon önskar. Förutom artiklar tittade vi på Fredriks Lindströms avsnitt om språk och makt i Värsta språket. Även ett par Youtube-videor fick plats. Vi såg bl.a. Marc Divines raplåt om Rinkebysvenska. För mina elever är inte förortssvenska något som de omges av dagligdags utom via musikvärlden. De har etablerat sig i Norrbotten och få verkar ha släkt och vänner i förorterna till storstäderna. Självklart känner de till många ord som återfinns i förortssvenska, eftersom bl. a. turkiska och arabiska ord är vanliga. De talar dock själva inte alls med den typiska intonationen som många till vardags gör där.

Vi bestämde oss för att de som ville skulle skriva övnings-PM om språk och makt, och de som hellre ville hålla ett anförande om ämnet kunde göra det. De som valde tal fick då möjlighet att träna argumenterande framställning inför det muntliga NP. PM-skribenterna fick en färdig frågeställning av mig:

Mina elever skriver alla skrivövningar hemma och i skolan. När jag ser gemensamma svårigheter tar jag upp det i helgrupp, vilket för andraspråkselever t.ex. kan vara specifika grammatiska strukturer. Jag kommenterar texter digitalt och ger alltid muntlig enskild återkoppling dessutom. Orsaken till att detta är möjligt är att jag har få elever. Efter sportlovet ska vi skriva ett sista PM i skarpt läge. Det kommenterar jag och bedömer som om det vore ett riktigt NP. Vi har långa sammanhängande lektionspass, vilket betyder att vi kan genomföra PM-skrivandet en och samma dag, även om vi inte riktigt kan få ihop de 240 minuters skrivtid som NP ger. Precis som vid NP har eleverna fått ut texterna i god tid innan. Jag formulerar en frågeställning som de först får tillgång till vid skrivtillfället; också helt i enlighet med NP:s genomförandekrav.

Även om flera av mina elever har bott knappt fyra år i Sverige, så räknar jag med att NP om några veckor kommer att gå bra. Det är stimulerande för mig som lärare att ha hittat en gångbar väg fram emot vetenskapligt skrivande.

(544)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.